det räcker med att jag är den förste som du tänker på, när du vaknar och känner dig ovanligt grå

från och med nu. jag orkar inte längre vänta på något som aldrig kommer. så jag slutar.












Känns som en helt ny början nu. Kanske borde bli vegetarian och troende på samma veva..? 
(smugglade ju ändå ner bönor och linser i vagnen idag när jag handlade med mor och far.)
aja. hejdå pari-people!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0