Malin Fjällborg

På onsdag hoppade jag och emma på tåget och åkte heeela vägen till Stockholm. Precis som det ska vara tycker jag. För nu har jag kommit på varför jag ville åka tåg, det känns mer på riktigt! Förstår ni mig när jag säger så? Iallafall så kom vi tillslut fram, vi hade inte sovit så där överdrivet mycket på våra sittplatser i tåget, utan mer så där lagomt lite. Stockholm är underbart. Jag skäms då jag förut tyckte att Stockholm var överskattat, ha ha! På dagens sprang vi runt på stan tills benen värkte och sedan åkte vi till rummet som vi skulle bo i. Där slänge vi på nya kläder och fixade oss lite lagomt tuffa. Sedan bar det iväg till stan, igen, där vi åt. Sedan tog vi tunellbanan till hötorget eller slussen jag kommer inte riktigt ihåg. och nu kommer händelsen som får mig att tro på ödet!!!!!!!!!!!!!!!!!! Jag tyckte mig höra ida säga " men titta där är ju Sebastian". Men det sa hon inte för hon sa typ " vi ska gå dit". Men iaf så vänder ju jag, en trogen sebastian-människa som jag är, mig om och tittar. Och bam! Vem är det inte som just ska kliva på rulltrappan och åka ner..... om inte..... Sebastian!!!!!!!!! Ja, ni läste rätt! Och där åkte Sebastian ner för rulltrappan, och det måste väl ha varit ödet?? Vad tror ni? ???????

Efter det så frågade vi oss iaf om vägen till Nalen som var omöjlig att hitta utan hjälp. Så vi tog hjälpen. hahaha. Vi kom dit, köade och fick bra platser. Jag hamnade bakom tre galna tjejer, charmigt på ett sätt. För jag framstod inte som galen själv då. hahha. Efter en låååååååång väntan så började en kille med borttappat namn spela. Och efter mer väääntan kom vår kära Lasse in på scen! det var fin och det var ös, speciellt på slutet. Då höll Lasse Lindh också på att svimma så han var tvungen att nästan dränka sig själv med vatten. söta du. Och Sebastian som gästade Lasses spelning gjorde mig inte precis besviken. åhhh. Lätt att jag ska se honom live innan detta år är slut. jaga bara ska, måste. Och jag filmade in Sebastians låt som han sjöng MEN batteriet på mobilen tog slut och filmen försvann. Tragiskt. Men jag fotade ett foto med min engångskamera, får se om jag prickade. Hur som helt så kommer iaf jag att komma ihåg att han hade sjukt snygg kläder och gjorde låten fint. 

Lasse avslutade hela spelningen perfekt med " ditt stora hjärta". Det såg ut som att han skulle börja gråta, så fin han är. (Skenet bedrar bara lite och ibland. ) Efter spelningen blev det kramkalas och jag hamnade i den flocken. Jag kände konstigt nog att jag fick lite svårt för att prata när jag skulle hälsa från min vän till Lasse. Och när jag väl hade fått fram alla ord i rätt ording så hade han inte hört något, så jag fick börja om och prata i han öra. Det gick bättre. hahah. Sedan skrev han på min arm och jag fick en lång kram, svettigt men trevligt. Lasse typ " det blev en lång kram". Jag "jaaaaaaaa", hihih. 

När lasse sedan kom fram till mig och ida och emma kunde han visste koppla ihop mig med kiruna "nämen det var ju därifrån jag kände igen dig, dummer". =) Han berättade till någon som var där och filmade att vi kom från kiruna så dom intevjuade oss. uh, jag låter alltid knäpp på videosar så jag försökte säga så lite som möjligt. hahah. hur det nudå gick. Sedan kramade vi lasse hejdå och jag frågade vart han hade gömt Sebastian. Han svarade något som jag inte hörde, typ att han var och söp eller något. Sedan sa han att han hoppas på en till norrlands spelning innan han åker till Korea. 

När vi kom tillbaka till rummet somnade vi alla på typ en sekund. Benen värkte. 

Resten av tiden i Stockholm har vi mysit i solen med godis och glass. Vi har hälsat på våra kusiner och varit på grönalund. Så mys! Jag har handlat lite saker, typ twilight filmen och lite behövade kläder. Dock inte en skolavslutningsklänning. Stockholm var iallafall fin finare finast. Här hemma är det just nu grått och tråkigt men jag antar att jag börjar uppskatta det snart. om vi har tur. 

jag fotade lite med mobilen, filmer kommer senare om vi har tur. 

Nu ska jag läsa lite bloggar och sedan joyna Emma med twilight, my drog. gah!